Samtidigt som jag känner att jag inte passar som en smal person, mår jag ganska bra ändå, som jag ser ut nu, i alla fall för stunden, mer att älska, jag är inte tjock, men inte smal heller, och klagar det gör jag inte. Det är bara det, att när jag ser en flickvän och pojkvän på stan, så är hon oftast smal, (smalare än jag i alla fall) hon ler lyckligt och mår skit bra, skrattar åt det som pojkvännen säger, han skrattar och ler han med, och känner sig stolt, för han kan få en person att må så bra som just hon gör i hans sällskap. Jag vill le lyckligt.
Jag vill ha någon att skratta med. Någon att prata med, nätterna långa. Någon som tänker och tycker som jag över det mesta. Någon som tar hand om mig så som jag kommer ta hand om den. Någon att byta ut orden 'jag älskar dig' med.
Jag vill ha en bästa kompis, i form av en person som älskar mig på ett annat sätt än vad min familj gör
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar