Min själsfrände är någon jag kan prata sönder alla torra gråa nätter med. Likväl som att jag kan sitta tyst med den under en lång bussresa. Det är minst lika viktigt. Kanske till och med viktigare. Många gånger behöver man bara titta på varandra för att förstå. En blick säger mer än tusen ord.
Någon som förstår en, utan att ifråga sätta varför. Bara acceptera och le.
Min själsfrände är någon som inte bara håller med mig. Det är för lätt. Egentligen handlar det nog inte om det. Det handlar om utmaningar. Jag vill ha någon som utmanar mitt tänkande. Någon som får mig att fundera över saker. Sedan, oavsett om man håller med varandra eller inte så kan man prata om det. Utveckla tankarna, resonemangen och funderingarna. Man behöver inte komma fram till några svar. Det är inte det som räknas.
I det rosa rummet dansar våren med publiken,
vår puls håller takten så slagen blir musiken
söndag 21 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar