måndag 22 september 2008

I hear voices from the fire. my wounds are full of blood. i wont fall until this is over

Du ser en tjej. Därtill är jag dömd. Jag ser ett missfoster. Ett naturens misstag. Min kropp är mitt fängelse och min blogg är min borg.
Har du på sistone letat efter en paus knapp till livet?
Söker du kanske efter fjärrkontrollen för att kunna trycka rewind tills allting är som vanligt igen, starta om ifrån dagen då du sist såg någon le någon du aldrig kommer att se igen?
Betvivlar du möjligheten till att återfå dina leenden och pussla ihop ditt hjärta?
Är allting osammanhängande och kaotiskt?
Finns det för mycket panik och saknar du mod?
Har du mer saknad av dina minnen än tro på framtiden?
Om hela världen känns stor och du känner dig liten och som en i mängden, Så är du fortfarande, & alltid, hela världen för någon!

Jag är inte starkast, Jag faller också ibland. Jag har inte alltid hållit mina löften, Man jag försöker faktiskt. Jag är ingen ängel, Men det är fan inte du heller. Jag förlåter ofta, Men jag glömmer Aldrig!

Inga kommentarer: