Vad för ord jag än finner så kan de inte beskriva vad jag känner på andra sätt än med vanliga gamla klyshor som att jag trodde aldrig ”det här” var så här förunderligt skimrande smärtsamt vackert och att samma glödande känsla böljar över mig, genom mig, under mig igen och igen men att jag ändå sedan länge är upplöst i ett befinnande där kärleksruset regerar även om det var för 3 veckor sedan kom att infinna sig.
Förälskad – Ja!
Så mäktiga känslor som jag aldrig haft möte med innan växer och frodas i hjärtat, i själen, i kroppen som i varenda del av mig.
Lycklig – Ja!
Ville jag inte känna mer för honom, önska mer av honom önska honom så innerligt mycket så mest hela tiden så är denna lycka tillräcklig. Just önskar för alltid och alltid. Det försvårar njutandet av stunden men kan inte förstöra. Lycklig!
Orolig – Ja!
Rädd till döds men så mer levande än någonsin.
Thobias Hamrén<3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Guud vad fint skrivet hjärtat <33 har du kommit på allt själv? Lät som om det var taget ut en bok, helt otroligt fint!<33
Skicka en kommentar