egentligen vill jag väl bara bli lämnad ensam, då alla är så mycket bättre an jag. Det är dags att släppa taget och falla fritt in i nya armar.
Jag klamrar mig fast, mina fingrar har stelnat i samma grepp för länge sedan. Det är svårt att vara lycklig när man tappat bort instruktionsboken,
och varningssirénerna ljuder i mitt huvud...
Mardrömmarna är inte lika plågsamma som de brukade vara, men du är där.
Du gör mig illa. Du är elak. Du är sårande.
Du gör mig till det nervvrak jag är idag
Det är på kärlekens skrotupplag,
som jag hör hemma...
kärleken är inget för mig, det slutar bara i katastrof och misär. krossade hjärtan och förlorad kärlek. Är det så här det skall vara? oäkta och helt jävla fel?
tillit är inget för mig, den enda man kan lita på är sig själv, inte ens det går, vad är det med världen? är det här verkligen hur livet skall vara?
snälla säg att det inte är så...
trolla bort mig, make me disappear, klipp bort mig från mitt såkallade liv
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar